Är jag klokare nu?

Inspirerad av några meningsutbyten den senaste tiden funderar jag på hur klok man (läs: jag) kan vara.

Blir jag klokare för varje år som går? Tveksamt. Kanske att jag blir mer säker på vad jag INTE vet och vad jag INTE tycker om.

Å andra sidan gör det mig mer negativt inställd till fler och fler saker och det är ett problem. Jag saknar att vara öppen för nya saker, nyfikenheten och det man nu för tiden kallar naivitet.

När jag var 20 var jag så jävla smart, fattade precis hur saker låg till. Nu, vid 43 år, begriper jag fan ingenting och blir mest förbannad över snart sagt det mesta. Ändå är jag så högmodig att jag anser mig kunna skilja en idiot från en annan, utan att tveka.

Mina förväntningar på 60-årsåldern är höga. Eftersom jag inte fattar någonting nu, vet jag naturligtvis inte hur jag kommer att vara då, men någonting åt genihållet verkar rimligt.

Vid min dödsbädd, om jag nu inte ligger på den inom en snar framtid, så är jag fullständigt övertygad om att jag kommer mumla: "-Aha, nu förstår jag. Nä, där försvann det. Jag hajjar fortfarande ingenting."