"Sometimes the true way to a mans heart is six inches of steel between his ribs."

Anita Blake-The Vampire Executioner.

När livet känns grått och trist då, frossar jag i böcker och jag kan ägna dagar åt att bara läsa. Vissa dagar kan jag till och med gå med näsan i en bok varenda ledig minut jag har på jobbet, vid spisen lagandes mat, på toaletten och självklart när det är dags att sova. Det här förutsätter då förstås att jag har något bra att läsa. Oftast har jag det.
De senaste halvåret har det varit vampyrskräckisar som gäller. Just nu lever jag som Anita Blake och är inne på Laurell K. Hamiltons 11:e bok om Anita Blake, "Cerulean Sins".
Allt började med att jag blev förälskad och att vi, naturligtvis, inte fungerade ihop. Det sprack. Det dog (jag tror aldrig det levde). Rann ut i sanden. You name it.
Mitt botemedel är att se varenda kärleksfilm jag kan hitta hemma eller i videobutiken och jag såg den där jäkla Twilight-filmen! Jag hade helt missat hypen innan med alla böcker och all tonårshysteri runt dessa vackra ungdomar. Men det var en så söt kärlekshistoria, spetsad med vampyrinslag och Edward/Robert Pattinson var så förbaskat snygg. Jag var ju tvungen att läsa boken och vampyrböcker hade jag inte läst sedan Anne Rice var på tapeten med "En vampyrs bekännelser". (Min Lestat såg fan i mig inte ut som Tom Cruise.)
Det är så jobbigt med alla filmer nu för tiden som baserar sig på romaner. Om jag ska se de filmerna måste jag, nästan utan undantag, läsa boken först. Det gör att vissa filmer hinner jag inte se på bio utan det får bli dvd istället.

Nåja, jag åkte till bokhandeln morgonen efter jag sett filmen. För säkerhets skull köpte jag både del 1 och 2, så var jag garderad några dagar. Inte då. Jag sträckläste första delen den kvällen och påbörjade andra delen dagen därpå. Jag var tvungen att köpa del 3 och 4 på en gång. Jag läste på tunnelbanan in till stan, rusade runt hos olika bokhandlare (det var ju slutsålt överallt) för att hitta mina delar och läste hela vägen hem.
Stefanie Meyers böcker om Bella och Edward är ju egentligen sorterade som ungdomslitteratur. Första delen är som en klassisk kärleksroman och den är fängslande. Dom är en lättläst, modern variant på Romeo & Julia med urbana fantasy inslag. Fina ord va?
En kärlekskrank 40-åring kan tydligen känna igen sig i en 17-åring som blir förälskad i någon som inte är så där jättenyttig att ge sitt hjärta till.

Mina funderar kring fascinationen för vampyrer sparar jag till en annan gång.

När jag var klar med Twilightsagan ville jag fortsätta läsa om vampyrer.
En av mina favoritbloggare, Calliope books, tipsade mig om Charlaine Harris böcker om Sookie Stackhouse. TV-serien Trueblood är baserad på dom. Har du sett den? Då vet du vad dom handlar om.
Sookie Stackhouse är servitris på en bar mitt i den fördomsfulla amerikanska södern. Hon kan läsa människors tankar, vilket hon tycker är urjobbigt. Hon lever i vår tid och värld men där vampyrer kom ut ur garderoben för ungefär två år sedan. Pga av japanskt syntetiskt blod kan dom nu leva sida vid sida med oss människor men accepteras bara i vissa demokratiska länder som USA (tillåt mig småle), Kanada, Sverige, Storbritannien osv. Men inte i Afghanistan och Kina.
Visst låter det kul?
Sookie träffar vampyren Bill, blir kär, och börjar introduceras i den övernaturliga världen. Det finns inte bara vampyrer utan demoner, alver och "shapeshifters".
Kan man översätta det till skepnadsskiftare för det är inte varulvar? Det är människor som pga medfödda magiska förmågor, frivilligt eller ofrivilligt, kan förändra sig till djur, vanligtvis vargar sk werewolfes men också tigrar, pantrar och i princip alla andra möjliga djur. Sookies chef, Sam, kan bli vilket djur han vill och när han vill. Alltså inte bara vid fullmåne.
Jag slukade dom 9 böcker som kommit ut på engelska och väntar med spänning på den 10:e. Det är gammal hederlig tantsnusk i en för mig mycket lockande och spännande värld. Det är action, blod, våld, mytiska och mystiska varelser, magiska krafter och sex. Vad mer kan man begära? Nobelpris?

Jag hade fått blodad tand.

Det blev ju dyrt det här så jag började söka vampyrböcker på biblioteket och hittade Anita Blake.
Första delen "Guilty Pleasures" rockade fett. Bella och Sookie, släng er i väggen! Anita Blake är "Zoombiequeen", "Vampire Hunter" och beväpnad till tänderna. Hon arbetar med att väcka döda, zombies, och hon avrättar vampyrer och "shapeshifters" som spårar ur och blivit dömda till döden av samhället, även i det här fallet, ett USA som påminner om vårt. Det har kommit ut 18 delar och jag har, som jag skrev inledningsvis, hunnit till 11:e boken.
Anita utvecklas för varje bok som oftast innehåller något fall som hon hjälper polisen med, den specialstyrka som arbetar med mord utförda av övernaturliga väsen. Hon dras personligen in mer och mer i den världen genom att inleda komplicerade förhållanden med en vampyr och sedan en "shapeshifter". Bara det försätter henne i olika spännande och rent av äckliga situationer som hon antingen skjuter sig, slår sig eller skär sig ur.
Hon blir bunden till sina monster samtidigt som hon lär sig fler metoder och utvecklar nya egenskaper att döda dom med. Anita Blake är ingen vanlig människa visar det sig. Även hon har magiska krafter.
Det är action, blod, våld, styckade kroppar, mytiska och mystiska varelser, blod som skvätter, magiska krafter, blod, pang-pang och sex i regnbågens alla färger.
Återigen, vad mer kan man begära?
Det är svårt att lägga ifrån sig böckerna när jag väl börjat läsa. Boken innan, "Narcissus in Chains" var en riktigt smaskig skräckis. Den var var dessutom överfull med sex i alla dess former. Regnbågssex i grupp. Som ett exempel. Narcissus är en hermafrodit, "crossdresser" och werehyena som äger en mycket avancerad SM-klubb. Eftersom dessa varelser har ovanligt goda läkeförmågor, klarar dom ganska tuffa tag i SM-svängen. Det blöder.
Det kanske låter som för mycket? Nä, det är jättespännande och jätteläskigt.
Anita Blake finns även som serietidning. Vad sägs om det?
Jag vet inte om dom här böckerna hade klarat en översättning. På något sätt ska dom läsas på engelska. Det är som kärlekssånger, dom låter också mindre skitnödiga på engelska.
Jag undrar lite varför man inte försökt göra film eller tv om Anita Blake? Det hade nog blivit mer porrfilm än actionfilm.


(Det finns så mycket hemgjorda, ibland riktigt kul, grejer om Anita Blake på YouTube,)

En del tycker böcker med sexinslag är antingen pinsamt, osmakligt eller avtändande. Jag tycker tvärtom. Det är väldigt sällan jag läst något som inte varit kul. Det där beror lite på vad jag känner mig sugen på.
Att Emily Brontê skulle klämma in en sexscen i Svindlande höjder känns vansinnigt dumt. Man känner deras passion ändå. Den är sexig utan att någon minsta hud beskrivs.

Jag har fler vampyrböcker att rekommendera. Men i ett annat inlägg en annan dag.