Jag överdriver inte om jag säger att det minst tre gånger i veckan ringer en person och undrar över mina pensionsval. Till det kommer sen alla andra telefonförsäljare.
Jag har tyvärr sett det som nödvändigt och lärt min son att bli en fullfjädrad telefonlögnare. Han meddelar helt enkelt att jag inte är hemma för tillfället. Han flinar och ser mycket nöjd ut med sig själv efteråt och jag har fegt tagit skydd i soffan och skäms lite över det.
Dom där som ringer om mina PPM-val är lite extra energistjälande och nu ska jag skriva om varför jag tycker det.
Efter presentation med enbart förnamn och varifrån dom ringer börjar dom alltid med att fråga om jag har öppnat mitt oranga kuvert som jag fått i brevlådan. Varför? Jo, dom vet om hur jobbigt vanligt folk tycker det är med dom oranga kuverten och att få orkar tänka på ålderdomen med liten ekonomi. Eftersom mitt kuvert ligger oöppnat i en ett år gammal stor hög som senare ska sättas in i pärmar blir jag extra provocerad av deras inledande fråga. Jag ljuger och säger att jag naturligtvis har gjort det.
Sen kommer frågan om hur ofta jag ser över mina placeringar och byter fonder. Jag svarar sanningsenligt att det var länge sedan och jag har inte bytt mina fonder. Då blir dom så glada så och ivrigt presenterar dom sin idé om att deras företag ska få komma med råd och gärna göra byten av fonder åt mig så slipper jag hålla på med så svåra och tråkiga saker.
Men ser du, då känner dom inte mig. Med vass och bestämd röst talar jag om att jag vet vad jag har för fonder och jag är nöjd med dom (och då talar jag sanning). Skulle jag inte vara det så är det ok för min del. Jag skulle nämligen bli djävligt förbannad om deras råd, byten och vägledningen skulle leda till ett sämre värde i framtiden. Om min egen inaktivitet eller felbyten leder till samma sak så är det i allafall mina egna val och mitt eget ansvar. Jag tar hand om min egen ekonomi, tack.
Det är något snuskigt med folk som ringer hem till annat folk och vill ta hand om deras pengar "för deras eget bästa". Både dom, du och jag vet om att dom vill tjäna pengar på att ta hand om mina pengar. Men om det går åt helvete med mina pengar så kan dom inte garantera någonting, utan dom har tjänat en slant på min förlust. Då säger jag, nej tack. Ska jag förlora pengar så ska åtminstone inte dom få tjäna på det. Finns det några som nappar på deras förslag? Vad är det för muppar?
Det är lika sjukt som att låta min gynekolog hålla handen om mina blygdläppar hela dagarna för att försäkra sig om att jag inte utsätter mig för hälsovådliga intag.
Vad är det för fel på att ta eget ansvar och använda sitt sunda förnuft?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar