lördag 11 september 2010

Sviktdikt 1.

Jag funderar på att säga upp mig, odla skägg och bli profan poet.





Svartvinbärsgelén gnistrar i morgonsolen
vibrerar vid varje rörelse.
Löken har glömt sin brynta gestalt från förra sommaren
och köttet är torrt.

En morot saknas för att börja om på nytt.

Allt är hackat i småbitar, ligger strött för mina fötter.
Jag halkar.....
medvetandet är en sås av animala grymtanden.



Jag ska fundera vidare på denna väg i livet.

Inga kommentarer: